I takt med att samhället ständigt är under utveckling har också de ämnen som skolbarnen fått lära sig förändrats. Det som ansågs viktigt för barn att lära sig förr passar inte alltid in i ett modernt samhälle. Därför har också skolplanen med alla dess ämnen genomgått ideliga ansiktslyftningar.
Den äldre befolkningen minns kanske att idrotten, eller gymnastik som det hette då, var uppdelad. Pojkar och flickor hade inte gymnastik tillsammans. Slöjd fanns också på schemat och samma sak gällde här. Pojkar hade träslöjd och flickor syslöjd. Medan pojkarna oftast fick gå iväg och slöjda i en annan lokal, en slöjdsal, fick flickorna plocka upp sitt handarbete ur skolbänken. Även efter symaskinernas intågande var det inte säkert att flickorna hade en egen sal för sin slöjd. Det är också andra ämnen som har förändrats eller försvunnit ur läroplanen.
Skönskrift
Att lära sig läsa och skriva har varit a och o när det kommer till skolundervisning. Men det räckte inte, barnen skulle också lära sig att skriva vackert och de fick genomgå prov i skönskrivning. De som tycker om kalligrafi hade antagligen gillat skönskrivning. Fortfarande under 1960-talet lärdes “skrivstil” ut i skolan och eleverna använde bläckpenna till detta.
Historia, kristendomskunskap och geografi
De här tre ämnena var länge svåra att skilja åt och “överlappade” varandra i undervisningen. År 1842, då folkskolan kom, läste man om fosterlandets historia och betydelsen av den bibliska motsvarigheten. För den som vill viga sitt liv åt att bli ämneslärare i till exempel historia finns kanske lösningen hos jobb i stockholm, särskilt om det är storstaden som lockar. Merparten av 1800-talet användes Katekesen som lärobok när det kom till kristendomskunskap och det var först i slutet av seklet som ämnet fick stå tillbaka alltmer till förmån för historia. Kristendomskunskapens främsta syfte var att uppfostra barnen, en roll som sedan övertogs av ämnet historia. Barnen skulle lära sig etik och moral. Först år 1905 blev historia och geografi separata läroämnen.
Förändrat fokus
Tiden fram till andra världskriget handlade historieundervisningen främst om de inhemska kungarna och krigen. Detta förändrades radikalt efter andra världskrigets slut, Med vetskapen om att nazisterna använt sig av undervisning för att indoktrinera sina unga och sin befolkning, blev samhällskunskap nu ett eget ämne i Sverige och det fokuserades mer på demokrati och objektivitet vad gällde kunskap i allmänhet.